Sign Up

Sign Up Now! Unlimited Questions and Answers Here.

Have an account? Sign In


Have an account? Sign In Now

Sign In

Find out unlimited questions & Answers, here is your right place.

Sign Up Here

Forgot Password?

Don't have account, Sign Up Here

Forgot Password

Lost your password? Please enter your email address. You will receive a link and will create a new password via email.

Have an account? Sign In Now

Sorry, you do not have a permission to ask a question, You must login to ask question.

Forgot Password?

Need An Account, Sign Up Here

Sorry, you do not have a permission to ask a question, You must login to ask question.

Forgot Password?

Need An Account, Sign Up Here

Sorry, you do not have a permission to add a post.

Forgot Password?

Need An Account, Sign Up Here

Please briefly explain why you feel this question should be reported.

Please briefly explain why you feel this answer should be reported.

Please briefly explain why you feel this user should be reported.

Sign InSign Up

vrean.com

vrean.com Logo vrean.com Logo
Search
Ask A Question

Mobile menu

Close
Ask a Question
  • Terms of Use
  • Privacy Policy
  • Cookie Policy

Vong Channak

Lecturer
Ask Vong Channak
0 Followers
972 Questions
  • About
  • Questions
  • Polls
  • Answers
  • Best Answers
  • Asked Questions
  • Followed Questions
  • Favorite Questions
  • Groups
  • Posts
  • Comments
  • Followers Questions
  • Followers Answers
  • Followers Posts
  • Followers Comments
  1. Asked: April 14, 2025In: History

    តើសង្រ្គាមលោកលើកទី១ផ្ទុះឡើងនៅថ្ងៃ ខែ ឆ្នាំណា? ដោយសារព្រឹត្តិការណ៍អ្វី?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:32 am

    សង្រ្គាមលោកលើកទី១ផ្ទុះឡើងនៅថ្ងៃទី ២៨ ខែ កក្កដា ឆ្នាំ១៩១៤ ដោយសារព្រឹត្តិការណ៍គឺ៖ • នៅថ្ងៃ២៨ កក្កដា ១៩១៤ដោយសារព្រឹត្តិការណ៍ថ្ងៃទី២៨ មិថុនា ១៩១៤ យុវជនជាតិនិយមស៊ែប៊ីពីររូបគឺ ព្រីនស៊ីប និងហ្គោប្រ៊ីលឡូវិចដែលមកពីអង្គការពាក់កណ្តាលយោធា”ដៃខ្មៅ”បានលួចបាញ់ព្រះអង្គម្ចាស់ប្រង់ស្វាផែឌីណង់នៅទីក្រុងសេរ៉ាសឺវ៉ូ។ • ពួកRead more

    សង្រ្គាមលោកលើកទី១ផ្ទុះឡើងនៅថ្ងៃទី ២៨ ខែ កក្កដា ឆ្នាំ១៩១៤ ដោយសារព្រឹត្តិការណ៍គឺ៖
    • នៅថ្ងៃ២៨ កក្កដា ១៩១៤ដោយសារព្រឹត្តិការណ៍ថ្ងៃទី២៨ មិថុនា ១៩១៤ យុវជនជាតិនិយមស៊ែប៊ីពីររូបគឺ ព្រីនស៊ីប និងហ្គោប្រ៊ីលឡូវិចដែលមកពីអង្គការពាក់កណ្តាលយោធា”ដៃខ្មៅ”បានលួចបាញ់ព្រះអង្គម្ចាស់ប្រង់ស្វាផែឌីណង់នៅទីក្រុងសេរ៉ាសឺវ៉ូ។
    • ពួកយោធានិយមអូទ្រីស-ហុងគ្រីបានលេសដើម្បី កម្ទេច ស៊ែប៊ី ប៉ុន្តែត្រូវបានរារាំងដោយស្តេចសារ រុស្ស៊ី ។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  2. Asked: April 14, 2025In: History

    តើសភាពការណ៍ទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិនៅស-វទី១៩ដើមស-វទី២០មានលក្ខណៈដូចម្តេច ?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:31 am

    សភាពការណ៍ទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិនៅស-វទី១៩ដើមស-វទី២០មានលក្ខណៈដូចជា៖ • ស្មុគស្មាញឡើងៗបណ្តាលប្រទេសមហាអំណាច មិនគោរពច្បាប់ និងរាល់កិច្ចព្រមព្រៀងអន្តរជាតិដោយមហិច្ឆតារបស់ខ្លួន ។ • អាល្លឺម៉ង់ជាមហាអំណាចមួយព្រួយបារម្ភជាងគេបានបង្ហាញនយោបាយអនុត្តរភាពរបស់ខ្លួនដោយ ចងសម្ព័ន្ធភាពយោធាជាមួយអូទ្រីស-ហុងគ្រី អ៊ីតាលី ។ • មហាអRead more

    សភាពការណ៍ទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិនៅស-វទី១៩ដើមស-វទី២០មានលក្ខណៈដូចជា៖
    • ស្មុគស្មាញឡើងៗបណ្តាលប្រទេសមហាអំណាច មិនគោរពច្បាប់ និងរាល់កិច្ចព្រមព្រៀងអន្តរជាតិដោយមហិច្ឆតារបស់ខ្លួន ។
    • អាល្លឺម៉ង់ជាមហាអំណាចមួយព្រួយបារម្ភជាងគេបានបង្ហាញនយោបាយអនុត្តរភាពរបស់ខ្លួនដោយ ចងសម្ព័ន្ធភាពយោធាជាមួយអូទ្រីស-ហុងគ្រី អ៊ីតាលី ។
    • មហាអំណាចអង់គ្លេស-បារាំង និងរុស្ស៊ី បានបង្កើតប្លុកយោធារបស់ខ្លួនដែរ ។
    • ប្រទេសតូចៗក្នុងតំបន់បាល់កង់ក៏បានបង្កើតប្លុកយោធារបស់ខ្លួនដែរគឺប្លុកប៊ុលការី ស៊ែប៊ី ក្រិច ។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  3. Asked: April 14, 2025In: History

    តើប្រទេសតូចៗនៅតំបន់បាល់កង់បានបង្កើតអ្វី? ប្លុកនោះឈ្មោះអ្វី?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:30 am

    ប្រទេសតូចៗនៅតំបន់បាល់កង់បង្កើតប្លុកយោធារបស់ខ្លួនដែរ។ ប្លុកនោះឈ្មោះថា ប្លុកប៊ុលការី ស៊ែប៊ី-ក្រិក។

    ប្រទេសតូចៗនៅតំបន់បាល់កង់បង្កើតប្លុកយោធារបស់ខ្លួនដែរ។ ប្លុកនោះឈ្មោះថា ប្លុកប៊ុលការី ស៊ែប៊ី-ក្រិក។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  4. Asked: April 14, 2025In: History

    តើមហាអំណាច អង់គ្លេស បារាំង និងរុស្ស៊ីបានបង្កើតអ្វី?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:27 am

    មហាអំណាច អង់គ្លេស បារាំង និងរុស្ស៊ីបានបង្កើតប្លុកយោធារបស់ខ្លួនដែរ។

    មហាអំណាច អង់គ្លេស បារាំង និងរុស្ស៊ីបានបង្កើតប្លុកយោធារបស់ខ្លួនដែរ។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  5. Asked: April 14, 2025In: History

    តើចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានចងសម្ព័ន្ធភាពនយោបាយជាមួយប្រទេសណា?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:25 am

    ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានចងសម្ព័ន្ធភាពនយោបាយជា មួយប្រទេសអូទ្រីសហុងគ្រីនិងអ៊ីតាលី។

    ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានចងសម្ព័ន្ធភាពនយោបាយជា
    មួយប្រទេសអូទ្រីសហុងគ្រីនិងអ៊ីតាលី។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  6. Asked: April 14, 2025In: History

    តើព្រះចៅអធិរាជចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានបង្ហាញពីអ្វី? ដើម្បីអ្វី?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:24 am

    ព្រះចៅអធិរាជចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានបង្ហាញនូវនយោបាយអនុត្តរភាពរបស់ខ្លួនដោយចំហរដើម្បីឧត្តមភាពអាល្លឺម៉ង់។

    ព្រះចៅអធិរាជចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានបង្ហាញនូវនយោបាយអនុត្តរភាពរបស់ខ្លួនដោយចំហរដើម្បីឧត្តមភាពអាល្លឺម៉ង់។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  7. Asked: April 14, 2025In: History

    នៅពេលអាល្លឺម៉ង់ក្លាយជាមហាអំណាច តើមានអ្វីព្រួយបារម្ភជាងគេ?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:22 am

    នៅពេលអាល្លឺម៉ង់ក្លាយជាមហាអំណាច ព្រួយ បារម្ភជាងគេជាមួយសន្ទុះរីកចម្រើនដ៏ខ្លាំងរបស់បារាំង ក្នុងឆ្នាំ ១៨៧០-១៨៧១។

    នៅពេលអាល្លឺម៉ង់ក្លាយជាមហាអំណាច ព្រួយ
    បារម្ភជាងគេជាមួយសន្ទុះរីកចម្រើនដ៏ខ្លាំងរបស់បារាំង
    ក្នុងឆ្នាំ ១៨៧០-១៨៧១។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  8. Asked: April 14, 2025In: History

    ហេតុអ្វីបានជាទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិនៅស.វទី១៩ ដើមស.វទី២០ មានសភាពកាន់តែស្មុគស្មាញ?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:21 am

    បានជាទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិនៅស.វទី១៩-ស.វទី២០មានសភាពកាន់តែស្មុគស្មាញ បណ្តាលប្រទេសមហាអំណាចមិនគោរពច្បាប់ និងរាល់កិច្ចព្រមព្រៀងអន្តរជាតិដោយមហិចិ្ឆតារបស់ខ្លួន។

    បានជាទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិនៅស.វទី១៩-ស.វទី២០មានសភាពកាន់តែស្មុគស្មាញ បណ្តាលប្រទេសមហាអំណាចមិនគោរពច្បាប់ និងរាល់កិច្ចព្រមព្រៀងអន្តរជាតិដោយមហិចិ្ឆតារបស់ខ្លួន។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  9. Asked: April 14, 2025In: History

    តើនយោបាយអនុត្តរភាពនៃបណ្តាប្រទេសមហាអំណាចបណ្តាលឱ្យមានសង្គ្រាមអ្វីខ្លះ?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:19 am

    នយោបាយអនុត្តរភាពនៃបណ្តាប្រទេសមហាអំណាចបណ្តាលឱ្យមានសង្គ្រាមដូចជា៖ • សង្គ្រាមរវាងសហរដ្ឋអាមេរិក និងអេស្ប៉ាញដើម្បីគ្រប់គ្រងកោះគុយបា(១៨៩៥-១៨៩៨) • សង្គ្រាមចក្រភពអង់គ្លេសជាមួយនឹងសាធារណរដ្ឋប៊ួរ(១៨៩៩-១៩០២)ដើម្បីគ្រប់គ្រងតំបន់ភាគខាងត្បូងនៃទ្វីបអាហ្វ្រិក។ • សង្គ្រាមរុស្ស៊ី-ជប៉ុន(១៩០៤-១៩០៥)ដើម្បីគ្រប់គ្រងតំបន់អាRead more

    នយោបាយអនុត្តរភាពនៃបណ្តាប្រទេសមហាអំណាចបណ្តាលឱ្យមានសង្គ្រាមដូចជា៖
    • សង្គ្រាមរវាងសហរដ្ឋអាមេរិក និងអេស្ប៉ាញដើម្បីគ្រប់គ្រងកោះគុយបា(១៨៩៥-១៨៩៨)
    • សង្គ្រាមចក្រភពអង់គ្លេសជាមួយនឹងសាធារណរដ្ឋប៊ួរ(១៨៩៩-១៩០២)ដើម្បីគ្រប់គ្រងតំបន់ភាគខាងត្បូងនៃទ្វីបអាហ្វ្រិក។
    • សង្គ្រាមរុស្ស៊ី-ជប៉ុន(១៩០៤-១៩០៥)ដើម្បីគ្រប់គ្រងតំបន់អាណានិគមចុងបូព៌ា។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
  10. Asked: April 14, 2025In: History

    ដូចម្តេចដែលហៅថានយោបាយអនុត្តរភាព?

    Vong Channak Lecturer
    Added an answer on April 14, 2025 at 3:18 am

    ដែលហៅថានយោបាយអនុត្តរភាពគឺភាពនៃបុគ្គលដែលគ្មានអ្នកណាអាចប្រៀបធៀបបាន។

    ដែលហៅថានយោបាយអនុត្តរភាពគឺភាពនៃបុគ្គលដែលគ្មានអ្នកណាអាចប្រៀបធៀបបាន។

    See less
    • 0
    • Share
      Share
      • Share on Facebook
      • Share on Twitter
      • Share on LinkedIn
      • Share on WhatsApp
      • Report
1 … 69 70 71 72 73 … 96

Sidebar

Add A New Post

Stats

  • Questions 10k
  • Answers 5k
  • Best Answers 4k
  • Users 34
  • Popular
  • Answers
  • V Rean

    How to approach applying for a job at a company ...

  • Sin Channak
    Sin Channak added an answer a) ពពួកទាំងអស់រស់នៅជាសមាគមន៍មានទំនាក់ទំនងគ្នាទៅវិញទៅមក តាមការប្រើប្រាស់ធនធានរួមគ្នា ដូចជាអាហារនិងជម្រក។ ឧទាហរណ៍ ដើមឈើជាជម្រករបស់បក្សី។សត្វល្អិតស៊ីស្លឹកឈើនិងស្មៅជាអាហារ។បក្សីស៊ីសត្វល្អិត និងផ្លែឈើជាដើម...។ b) ពពួកទាំងអស់រស់នៅជាសហគមន៍មានទំនាក់ទំនងគ្នាទៅវិញទៅមក តាមការប្រើប្រាស់ធនធានរួមគ្នា… February 14, 2026 at 10:48 pm
  • Sophea Lay
    Sophea Lay added an answer d) ចម្លើយទាំងអស់ត្រឹមត្រូវ February 14, 2026 at 3:25 pm
  • Sophea Lay
    Sophea Lay added an answer b) រាប់ទៅតាមវិធីមួយដែលឮនិងមើលឃើញច្បាស់គំនូសនៃការបោះឆ្នោតទាំងអស់ដោយអ្នកតាមដាននិងអ្នកសង្កេតការណ៍ c) ចំនួនសន្លឹកឆ្នោតនៅក្នុងហិបឆ្នោតត្រូវមានចំនួនស្មើគ្នានឹងចំនួនអ្នកដែលបានបោះឆ្នោតដែលឃើញក្នុងបញ្ជីឆ្នោត d) មុននឹងរាប់សន្លឹកឆ្នោតគេត្រូវពិនិត្យមើលហិបឆ្នោត តើមានលួចដូរឬបន្លំហិបឆ្នោតឬទេ February 14, 2026 at 3:23 pm

Top Members

Chan Leakena

Chan Leakena

  • 1k Questions
  • 1k Points
Explainer

Trending Tags

Biology General Knowledge History
Ask A Question

Explore

  • Home
  • Add group
  • Groups
  • Communities
  • Questions
    • New Questions
    • Trending Questions
    • Must read Questions
    • Hot Questions
  • Polls
  • Tags
  • Badges
  • Users
  • Help

Footer

VREAN.COM

VREAN.COM is a social questions & Answers technology which will help you to find out the world's knowledge. VREAN.COM © 2022. All Rights Reserved
By VREAN

About Us

  • Our Team
  • About Us
  • Contact Us

Privacy & Policy

  • Terms of Use
  • Privacy Policy
  • Cookie Policy

Help

  • Knowledge Base
  • Support

Follow